Valpar utvecklas snabbt och innan din valp ens hunnit bli ett halvår har den skapat en ganska god grund för sina framtida vanor. Under den korta tiden ansvarar du för att valpen endast får goda erfarenheter av människor och andra hundar. Du bestämmer vem eller vilka din valp ska träffa.
LEKA MED ANDRA HUNDAR
Valpar behöver umgås med likasinnade för att öva upp sitt hundspråk. Tänk på att inte alla vuxna hundar är snälla mot valpar och många hundar har inte blivit socialiserade i flock under sin uppväxt och kanske inte kan läsa hundspråk. Din valp behöver inte leka eller hälsa på alla hundar ni möter under era promenader. Det är nu du har störst möjlighet att lägga grunden för de vanor du vill att din hund ska ha som vuxen.
Många har den här visionen om socialisering: valpar som springer och leker, hundar jagar varandra och brottas och barn och människor kramar hundar medan deras svans visar ingenting annat än lycka i ögonblicket. Det är inte vad socialisering är i vår värld med hundar. Socialisering är när våra hundar som möter andra hundar, accepterar dem men passerar dem utan att komma in i deras utrymme, utan att avvisa våra kommandon eftersom de är så överexalterade och glada. Socialisering innebär att när vi går ut på en promenad med våra hundar som möter en hund som de känner väl väntar de fortfarande på våran tillåtelse och ser om de kommer att släppas för att leka. Men accepterar att det inte blir idag. Låt inte hunden ha förväntningen att varje hund och människa innebär att man får gå fram, klappas, leka eller socialisera. Du som hundägare bestämmer.
Välj de hundar, gärna i olika storlekar och åldrar, som din hund kommer att få umgås med kontinuerligt i början. Introducera dem för varandra på ett förnuftigt sätt och se till att träffas ofta de första månaderna. Några tumregler vi följer som vi gärna vill dela med oss utav är:
- Börja med att promenera tillsammans utan att de får nosa på varandra: så långt som ni bara kan anpassat till ålder.
- Iaktta hundarnas beteende: om någon utav dem är stel, spänner sig eller liknanden ta inte chansen.
- Gå till en inhägnad yta, gärna neutral mark, och släpp hundarna UTAN halsband/selar då de lätt fastnar med underkäken i dessa.
- Om det är en gänglig unghund vidta åtgärder så att den inte springer omkull den lilla valpen.
Ex 12 veckors staffe valp med 8 månaders ridgeback – kan gå illa. - Låt valpen lära känna EN hund i taget
- Stanna så länge tillsammans tills hundarna inte visar intresse för varandra längre så att de avslutar på ett lugnt och avslappnat sätt
- Matte är alltid ”pass”
- Stoppa om leken blir så intensiv att valpen visar ”skräck”. Underkastelse är inte skräck. Flyktbeteende, skrik och försvarsattack där du ser att valpen har öronen bakåt, svansen stel eller mellan benen, har darrningar i hela kroppen, visa ögonvitor och hässjar.
UMGÅS MED FRÄMMANDE MÄNNISKOR
- Kan jag klappa hunden? –
- ”Nej tyvärr, min valp är i träning.”
- ”Javisst, men kan du vara snäll och ignorera valpen och tala med mig först tills jag tillåter min valp att göra det. Det kan ta en minut eller två. Du kommer få en liten hundgodis av mig så när du hälsar så sätt dig på huk och hälsa med en godbit. Han älskar att bli kliad bakom öronen och bak på rumpan!”
Om en valp får hälsa på nästan alla människor de möter så finns det en chans att de tror världen tillhör dem och att gå fint i koppel och inte klättra i luften mot mötande personer blir en omöjlighet. Lätt med en dragandes chihuahua men svårare med en staffe eller conti! Detta betyder inte att personen som är på busshållplatsen med dig 10 minuter varje morgon inte ska få hälsa på valpen – men be personen i fråga stå rakt upp, titta på dig och hälsa på dig först. Låt hunden invänta ditt kommando som betyder hälsa. Blanda lite så att ibland får din hund inte hälsa alls på denna person för att behålla uppmärksamheten på vad du tillåter samt inte skapa vanor som kan vara jobbiga.